Till innehåll på sidan
Till innehåll på sidan
En kvinna och en man ler mot kameran i höstlandskap.
Marica och Daniel Lagerström. Foto: Jenny Ottosson.

En känsla av Norrland

Marica och Daniel Lagerström driver företaget HARTA BORTI HARTA hemifrån sin gård i byn Övre Saxnäs. De designar kläder och hantverk som de säljer via sin webbutik, ut i hela landet. Båda är genuint förankrade på platsen och sällan har jag mött två personer som så väl matchar det egna företagets filosofi – en känsla av Norrland.

Marica och Daniel Lagerström driver företaget HARTA BORTI HARTA hemifrån sin gård i byn Övre Saxnäs. De designar kläder och hantverk som de säljer via sin webbutik, ut i hela landet. Båda är genuint förankrade på platsen och sällan har jag mött två personer som så väl matchar det egna företagets filosofi – en känsla av Norrland.

För snart tre år sedan packade designerparet Marica och Daniel Lagerström sitt bohag och sin pigga tvååring i bilen och styrde mot Övre Saxnäs utanför Sorsele. De var fast beslutna om att slå ner bopålarna på riktigt efter att ha bott både i Finland, Norge och på olika platser i Sverige. Drömmen om ett friare liv närmare naturen hade blivit verklighet – och det på en mycket speciell plats.

– Jag är uppvuxen i Umeå och hade bott i Vasa i Finland och på Åland. Det var både jobb, äventyr och ett utforskande av mina rötter som lockade. Och så hade jag kompisar som hade åkt till Norge för att jobba och de tyckte att jag också skulle komma, så då for jag dit. Där träffades vi, säger Daniel och tittar på Marica och ler.

– Ja, jag hade jobbat ett tag i Norge som glasblåsarassistent när vi träffades. Det är vanligt i Norge med sådana jobb för nyutbildade och jag var på flera olika ställen där. Min glasblåsarutbildning hade jag från glasskolan i Kosta i Småland. Och när jag sedan fick jobb på Glasets hus i Limmared så flyttade vi båda två.

Efter att ha bott på lite olika platser började paret att längta hem till Norrland – Marica är nämligen också västerbottning, närmare bestämt från en by utanför Nordmaling. Studier i design och museologi tog vid i Umeå men snart föddes en längtan att komma ännu närmare naturen än vad Umeå kunde erbjuda.

– Vi tittade på hus inåt landet där det var glest befolkat, när vi fick en unik möjlighet. Vi fick frågan om vi ville köpa den gård där min mamma är född i Övre Saxnäs och där jag varit på somrarna som barn. Nu var gården till salu. Och det var aldrig någon tvekan, förklarar Daniel med tydlighet.

– Vi släppte allt i Umeå.

Men, då blev det ju långt från familjerna igen?

– Nej, inte alls! Det är ganska kort ändå från Sorsele till Umeå. Det är kortare än mellan Oslo och Umeå till exempel, skrattar Daniel.

– Och så nyttjade vi inte staden, det var inget för oss, förklarar Marica. Och det är så ljust här! Även på vintern. Månen och stjärnorna lyser upp snön så det känns ljusare här än i stan. Vi bor väldigt vackert.

Till gården hör även en bit skog och åkermark som de hoppas kunna odla upp i framtiden. Och så har de påbörjat viss renovering. Det är flera byggnader på gården att ta hand om.

När paret inte renoverar hus och håller efter sina två småttingar på två och fem år – ja, det har hunnit bli tillökning i familjen också sedan flytten till Sorsele – så formger de alltså kläder och inredningsföremål. Företaget sysselsätter omkring en person på heltid idag.

Var kommer designdrömmarna ifrån?

– Jag gick designprogrammet på gymnasiet med inriktning mot textil, berättar Marica. Och sedan har det blivit kurser i materiallära bland annat. Men jag har egentligen varit intresserad av form och mönster sedan jag var barn. Då sydde jag kläder till mina barbiedockor...

Daniel har också flera universitetskurser i bagaget inom design, form och färg.

– När vi flyttade hit föll alla bitar på plats, summerar Daniel.

Det gemensamma intresset för design skapar ett ständigt flöde och utbyte av idéer kring produkter som de vill utveckla. Inspirationen kommer från naturen eller deras egen kulturhistoria. En näverkont som funnits i familjen blev till exempel förlaga till ett av mönstren och en mjukt snidad kåsa ett annat. Färgerna är starka och klara. Daniel och Marica vill gärna att deras kläder ska sticka ut och göra människor glada.

Hur går det till att ta fram en egen kollektion?

– Det börjar alltid med ett motiv som vi ritar i datorn. Av motivet skapar vi ett mönster som vi sedan testar i olika färgsättningar och på olika modeller. När det är gjort beställer vi ett provtryck. Det görs hos Marbäck tricot som är en anrik och känd stickfabrik i södra Sverige. Alla våra tyger är 95 % ekologisk bomull.

– När vi är nöjda och lämnar klartecken så skickas metervaran till Lettland där kläderna sys upp. Därifrån kommer de färdiga kläderna hem till oss och vårt lager. Därefter sköter vi all hantering via webbshopen och Post Nord.

Kläderna sys i huvudsak upp för små barn, i storlekarna 56 till 110 cl. Men det har också hunnit bli t-shirts för vuxna, och mer kan det bli i framtiden – det kommer frågor titt som tätt om just kläder för vuxna.

Det låter fantastiskt roligt att få se sitt mönster på kläder! Men det låter också dyrt att låta trycka och sy upp allt?

– Visst kostar det lite men vi har väldigt små omkostnader i övrigt. Tänk en butikslokal i Umeå eller bara ett lager! Vad skulle det kosta? Vi har lagret hemma. Och så jobbar och pluggar vi vid sidan om också, säger Daniel.

Var är Harta borti harta om fem år?

– Då har vi inlett fler samarbeten med designers i Norrland, även för större varumärken. Vi kanske har ett showroom för våra produkter i Sorsele, och någon anställd! Daniel ler och tittar på Marica som berättar om ett samarbete som precis blivit klart.

– Nu i vår släpper vi tre nya produkter som vi tagit fram tillsammans med en keramiker. Där kombinerar vi vårt formspråk med hennes material. Det är ljushållare och små skålar.

Hur är det att vara ung företagare i Sorsele kommun inom en bransch som ni är ganska ensamma inom?

– Vi känner till ett företag som designar egna kläder, i Ammarnäs. Det är roligt men vi har inte hunnit ta kontakt eller lärt känna dem än, men det måste vi göra. Från både Sorsele kommun och Almi har vi fått jättebra stöd och det har varit lätt att få kontakt, säger båda i kör.

Det är med ett uns av kritik i rösten som Daniel menar att det är lätt att vara företagare närmare kusten och att komma med i olika projekt för företagsutveckling. Även om projekten riktar sig till hela länet så kan det vara svårt att få en plats där. Nu tycks dock inte det ha satt käppar i hjulen för Marica och Daniel som trivs utmärkt som företagare i Sorsele och flera gånger berömmer näringslivskontoret för deras stöd.

Innan vi avslutar måste vi ju prata om namnet, Harta borti harta. Var kom det ifrån?

– Vi ville ha något som andas Norrland och skrev ner alla tänkbara ord och uttryck vi kunde komma på. Harta borti harta kom upp ganska tidigt men vi ville ha ett kortare namn som skulle göra sig bra grafiskt. Men vi kom alltid tillbaka till harta borti harta, det låg bra i munnen och ju mer vi sa det desto bättre blev det. Så gick det till, skrattar Daniel.

Och för den som fortfarande undrar vad uttrycket betyder så är förklaringen lika enkel som genialt: hälften (harta) av (borti) hälften (harta).

Efter att ha träffat Daniel och Marica står det klart att namnet också är en del av deras filosofi – att skala ner och göra det enkelt. Kort och gott harta borti harta.

Jo, en sista fråga Daniel och Marica! I er webbshop säljer ni bäverstubbar! Vad är det?

– Haha, ja du! Det är ett häftigt hantverk gjort av en bäver! Vi bor mellan en tjärn och älven och såg hur bävern fällde träd kors och tvärs. Vi sågade upp träden till ved men stubbarna var så häftiga att vi tog hem några och ställde på tork. Vi såg ju hur coola de var och att det skulle vara jättefina inredningsdetaljer. Så nu låter vi dem torka i tre månader bara för att se att de inte spricker sönder i torkningen och sedan stämplar vi dem med vår Harta borti harta-loggo. Materialet är asp och björk. När vi packar dem brukar vi lägga ner lite bäverflisor också, bara för att det är kul. Förhoppningsvis får vi snart se den i en inredningstidning, säger Daniel och skrattar.