Kulturlandskapet ska ge mervärde till turister

Under drygt två år har projektet ”Vandring i kulturlandskap” pågått och träffen i Ammarnäs har föregåtts av flera, både digitala om fysiska. Projektdeltagarna har både undersökt hur spår i landskapet kan upptäckas genom datateknik och dialogsamtal, och hur de kan användas på ett respektfullt och klokt sätt. Insatserna har varit koncentrerade till vandringsleder på båda sidor om landsgränsen. På svenska sidan har Kungsleden som går genom Sorsele kommun och Vindelvaggieleden, från Ammarnäs till Krokstrand, varit utgångspunkter. På norska sidan har Nordlandsruta, mellan Harvassdalen och Bolna, varit i fokus.  

– Intresset för att vistas i naturen har ökat stort de senaste åren men kunskapen om vad som döljer sig bakom mossor och stenar har nog inte ökat i lika stor grad. Fjällen beskrivs ibland som den sista vildmarken och det synsättet vill vi ändra på. Landskapet har ju brukats under mycket lång tid och det finns massor av spår om man bara lär sig att se dem. Med kunskap om spåren så tror vi att besökarna får en större respekt och förståelse för platsen.

Vad som ska visas, och inte

Men det är inte självklart att alla spår i landskapet ska visas upp. Det handlar dels om respekt gentemot dem som har anknytning till platserna och om att trygga lämningarna för lång tid framåt.

– Det är helt klart en utmaning att prata om spåren i kulturlandskapet. Det finns både fördelar och nackdelar med att berätta om dem, säger Erik Sandén och fortsätter:

– Samtalen har hållits i samråd med samiska representanter och personer som kan området allra bäst. Spår i landskapet kan vara allt ifrån en eldstad eller en barktäkt till en gravplats, som av etiska skäl inte ska visas upp. Samtidigt finns risk att spår förstörs av ren okunnighet om vi inte ökar människors kunskap om platserna. Då kan maskiner köra över dem eller någon börja flytta stenar som man tycker ser ovanliga ut, helt ovetande om att det är förbjudet enligt kulturmiljölagen. Och det finns ytterligare en aspekt på detta om att informera om lämningar, och det är risken för att de medvetet och illvilligt förstörs. Tyvärr finns det ju människor som gör sådana dumma saker också, säger Erik Sandén.

Utmaningarna till trots så tycker företagarna från Ammarnäs att det är intressant att få diskutera frågorna. Ethel Åberg med sitt företag Lapland Hike, är en av dem.

– Vi har bildat en guideförening här i Ammarnäs för att utvecklas tillsammans. Hållbarhet inom besöksnäringen är mer än bara elbilar, det är också att förstå platsens historia och skapa respekt. Det vill jag bidra till.

Urban Berglund och Christina Öster driver Bertejaure gård med fiskecamp och besöksanläggning. I den gamla trösklogen har de bland annat kaféverksamhet. För dem är berättandet en viktig komponent i mötet med besökarna.

– Vi får ofta förklara vad en tröskloge är för något. Många vet inte vad det är, säger Christina och skrattar. Urban flikar in:

– Vi har något att komma med, både historiskt kulturellt och idag.

Ytterligare en företagare som medverkade under dagen var Samuel Vinka. Han berättar hur han möter sina gäster:

– När jag är ute och guidar berättar jag mycket om min familjs historia, om samisk tradition i stort och så brett som möjligt för att ge besökarna hela bilden. Då blir det även om skolan idag, byggnader och företag. Jag visar upp sådant som jag känner mig trygg i. Min utgångspunkt är vördnaden för kultur och natur, och jag får ta mig en funderare på vilka spår i landskapet som jag vill berätta om i framtiden, och vilka jag inte ska berätta om, ler Samuel underfundigt.

Bok som ett resultat

Resultatet av projektet finns nu samlat i boken På vandring i kulturlandskap – finn och formidle kulturminner, som norska och svenska artikelförfattare har bidragit till. Boken ger en fördjupning i ämnet men är också en praktisk inspirationsbok om hur man själv kan lära sig mer om sin närmiljö. Boken finns att beställa från Västerbottens museum eller på bibliotek i Ammarnäs och Sorsele.

FOTNOT: Projektet har drivits av Västerbottens och Helgelands museer, Salten Friluftsråd, Nord universitet och Sijti Jarnge, samiskt språk- och kulturscenter i Hattfjelldal. Pengarna kommer bland annat från EU-programmet Interreg Nord.