Ung generation ser framtiden i Ammarnäs

 – Allt är så vacker här, säger Sofia Johansson övertygande. Moa Olsson fyller i:

– Vi har en enorm livskvalitet.

Orden kommer från två av flera unga vuxna som på senare år har återvänt till Ammarnäs, eller flyttat till sin partners hembygd. Bakom orden hörs stolthet och övertygelse om att de gjort rätt livsval.

– Det var lite jobbigt att berätta för mina arbetskamrater att jag skulle flytta till min hemby igen. Normen känns fortfarande som att en ska jobba heltid, göra karriär och bo i stan med massa utbud, förklarar Sofia.

Sofia är född i Ammarnäs men flyttade för att gå gymnasium och fortsatte därefter till Åre och sedan Örnsköldsvik för studier. Fyllda 25 blev längtan efter att växla ner, leva mer och jobba mindre, så stor att hon styrde kosan hemåt igen. Idag njuter hon av friheten, naturen och rycker ut som vikarie där det behövs. Hon ser sig själv som allkonstnär.

Moa och hennes sambo Jon-Anders har bott i Ammarnäs i snart tre år. När dottern var nyfödd bestämde de sig för att flytta till Jon-Anders hembygd. Innan flytten hade de pendlat till Ammarnäs så ofta de kunde, på lediga dagar och helger. Flytten gjorde allt mycket enklare.

Simons resa tillbaka till Ammarnäs påminner om Sofias – och Moas. Efter studier och jobb i Umeå blev längtan efter naturen, porlande älvar, mörka granskogar och kalfjället för stort för att kunna stå emot. Och så var det det här med pendlingen. 

– Jag har kört hem från Umeå många helger och det är så skönt att jag kan bo här igen, säger Simon lättad.

Ljus framtid

– Vi har ju hört hur Ammarnäs blomstrade på 1980-talet. Nu tycker vi att det är dags igen, skrattar Moa.

Och visst kan dagens Ammarnäs kännas långt ifrån den levande bygd som de har hört berättas om. Idag bor omkring 100 personer året runt i byn. Och utmaningar är det gott om – bostadsbristen är en. De beskriver hur fler vill flytta till Ammarnäs men att det ofta fastnar i brist på hus eller lägenheter. Få arbetstillfällen är ett annat hinder. Inom offentlig sektor är det skola och omsorg som sysselsätter flest, och då är det ändå bara knappt tio personer. Inom turism finns jobb men i huvudsak säsongsarbeten. I Sorsele finns det bättre chans till arbete, men då får man vara beredd att pendla de nio milen enkel väg.

Utmaningarna skulle kunna få vem som helst att kasta in handduken och dra. Men det är inget alternativ för Moa, Simon och Sofia. Tvärt om, är de fast beslutna om att göra sin röst hörd och ha en aktiv och bra dialog med kommunens företrädare. Då ökar chansen att få fortsätta leva sin dröm under många år framåt, menar de.

– I våras kontaktade vi kommunchefen och bjöd hit honom. Vi hade lite saker vi ville prata med honom om. Det blev ett jättebra möte och nu ska vi snart ses igen. Vi hade synpunkter på kommunens inflyttningspolitik som vi tycker ska gälla hela kommunen och inte bara tätorten Sorsele. Och så tycker vi att vissa administrativa jobb skulle kunna skötas härifrån. Det har ju fungerat bra nu under Coronakrisen för människor att jobba hemifrån. Och se hur Storumans kommun har gjort i Tärnaby, där finns ju ett kommunkontor. Det skulle vi också kunna ha.

De pratar övertygande om vartannat och har bilden helt klart för sig. Allt går, bara man vill.

Finns kvar om tio år

Så, hur ser det ut om tio år? Bor ni kvar? Vad har hänt i Ammarnäs då?

– Jag tycker framtiden ser ljus ut, säger Simon. Det byggs mycket i byn och det blir mer och mer turism. Turismen har stora möjligheter att utvecklas och hitta nya vinklar. Och i dag finns väl alla möjligheter bara det går att skicka med post! Annars är en av utmaningarna just avståndet. 

– Om tio år har vi ökat invånarantalet i hela kommunen och i Ammarnäs, bostadsfrågan är löst och det finns arbetstillfällen. Jag har byggt ett hus och är egen företagare. Och kanske politiker, säger Moa lite försiktigt och skrattar.

– Ja, jag bor kvar och har köpt ett hus och är entreprenör av något slag. Jag vill bidra och ge tillbaka något till hembygden efter allt gott den gett mig. Och så har jag ju kvar hönorna förstås, säger Sofia och tittar på Moa och skrattar.

– Jaa, det blir bra, säger Moa och tillägger längtansfullt:

– Och så har jag ju en halvdröm om att det finns ett fotbollslag här...

FOTNOT

Under vårt samtal födde Moa och Sofia en idé om att starta ett Instagramkonto om hur det är att leva i Ammarnäs. Sagt och gjort. Nu kan du följa livet i i Ammarnäs på Instagramkontot Leva i Ammarnäs.