Ambassadör: Dagny Skum
Dagny tyckte inte det var en stor omställning att börja leva med en renskötare då hon från en början var ”bondjänta” och därmed van att leva nära djur som blir mer en vardag än ett arbete.
– Under sommaren bodde vi i Vindelkroken som ligger fem mil från Ammarnäs i väglöst land. Eftersom man var tvungen att ta sig till fots så bodde vi där hela somrarna i kåtor och kojor. Vi var tvungna att hålla ihop ifall det skulle hända något och det gjorde att vi kvinnor som var där skapade starka band och blev vänner för livet. Vi var där senast i sommar, det är en tradition som lever vidare.
Hur kom du till Sorsele kommun?
Jag kom till Ammarnäs i augusti 1960 för att jobba på ålderdomshemmet. Det var arbetet som lockade hit mig, men medan jag jobbade så träffade jag min make Per. Per var en Ammarnäsbo som ursprungligen kom från Karesuando men hade blivit tvångsförflyttad hit till Ammarnäs med sina renar.
Eftersom Per var renskötare så var det renen som styrde vart vi bodde. Vi hyrde en liten lägenhet i Ammarnäs men de första 20 åren bodde vi nästan aldrig här. Mellan midsommar och augusti flyttade vi till vårt viste i Vindelkroken mot norska gränsen. Därefter bodde vi i vårt höst- och vårviste i Höbäcken fram till november då vi flyttade till Dalsby utanför Hällnäs i Vindelns kommun. Renen håller sig oftast inom samma område varje år men det är renbetet som avgör vart man hamnar så två vintrar bodde vi i Gargnäs och någon vinter i södra Blattnicksele. 1970 byggde vi huset som jag nu fortfarande bor i. Vi fick fem barn, fyra flickor och en pojke. I början på 90-talet började jag jobba inom hemtjänsten i Ammarnäs och där blev jag kvar till jag gick i pension.
Berätta vad du gör till vardags och på fritiden?
Har man hus och hem är det alla möjliga sysslor som ska göras både ute och inne. Under vintern slöjdar jag väldigt mycket utav renens material. Syr lappskor och väver. Jag hjälper även till mycket ideellt i Ammarnäs sameförening med allt möjligt. I helgen hade vi våfflor som jag gräddade och på långfredag har vi påsk marknad där vi serverar soppa och fika som jag har hand om.
Under sportlovet serverade vi palt på kyrkan och jag brukar även ha hand om kyrkkaffe ibland. Jag gillar egentligen inte att laga mat men jag gör det för att det är så uppskattat och de får in pengar till olika insamlingar. Mina döttrar är också duktiga på att hjälpa till.
Annars umgås jag mycket med mina barn. Tre av dem bor här i Ammarnäs, en i Saxnäs och en på Irland. Hon som bor på Irland är uppe till Ammarnäs varje sommar. Min son Anders är fortfarande är renskötare men inte på heltid och de andra är i renskogen när de kan.
Vad är Sorsele kommun för dig?
Det är en trygg plats där folk hjälper varandra. Har man problem kan man ringa till i princip vem som helst och alla ställer upp. Man känner sig trygg här. Speciellt när Ammarnäs är en återvändningsgränd. Eller som många säger, där vägen börjar.
Vad har du för smultronställe i Sorsele kommun?
Det är ju Höbäcken. Det är som mitt hem. Där är det fridfullt och ingen elektricitet. När Pers föräldrar började bo där 1932 byggdes först en kåta, idag är det en stuga. Där brukar jag barka skinn, väva och bara vara. I stora drag när man barkar skinn tar man fört bort håret sedan kokar man en barklag på sälg som man lägger skinnet i någon timma sedan fortsätter man att skrapa tills man får bort all hinna. Sedan kan man sy till exempel kaffesäckar.
Ett annat ställe som jag gillar där det är så fint är Gillesnuolle. Vi har ”lapphelg” varje år, en traditionell samehelg och den börjar i Gillesnuolle med invigningsgudstjänst på fredagskväll. Förr var jag även ofta där på kyrkhelger.
På vilket sätt är Sorsele kommun som plats med och förverkligar din dröm?
Jag gillar att gå på fjället, plocka bär och överhuvudtaget vara ute och här i Sorsele kommun så kan jag göra just det. Jag har ett bra nätverk och mycket bra folk runt omkring.
Vad skulle du säga till någon som funderar på att flytta till Sorsele kommun?
Det är en bra kommun att bo i och det finns en fin gemenskap här i Ammarnäs. Nackdelen är väl att det är lite långt till service så som tandläkare och sjukvård.
2023-06-12: Rättelse tillfogad texten.
Relaterat
-
Jenny Ottosson
Ambassadör 5: Ingrid Eriksson Lindh
-
Jenny Ottosson
Ambassadör: Ulrika Persson