Ambassadör: Leon Breitbach
Leon landade i Sorsele kommun som tioåring, och är nu uppskattad mekaniker och egenföretagare i Sorsele. Här berättar han om vägen dit, livet som egenföretagare och vad som gör Sorsele till en bra plats att bo på.
Hur hamnade du i Sorsele kommun?
Jag är ursprungligen från Tyskland, men har varit på semester till Sverige sedan jag var liten. När jag var tio år gammal skaffade min familj en stuga i Bockträsk, och två år senare bestämde vi oss för att testbo ett halvår. Men vi trivdes så pass bra att vi valde att stanna här. Det kändes så fritt, och vi upplevde att den svenska skolan var bättre än den tyska. Det var aldrig någon diskussion om det i familjen, huruvida vi skulle stanna eller inte, det behövdes inte, det kändes så självklart att detta var hemma nu.
Berätta vad du gör till vardags och på fritiden?
Jag är mekaniker och har mitt eget företag, till en början hyrde jag en liten lokal och meckade mest på fritiden. När jag började söka efter en större lokal fick jag höra att macken eventuellt var till salu, och skulle kunna byggas om till verkstad. Jag tog kontakt med den dåvarande ägaren som ville sälja. Sedan gick det snabbt, från själva idén till att jag var ägare till macken tog det bara en och en halv månad. Även om det på sätt och vis var väldigt spontant kändes det rätt.
Jag köpte macken i maj månad, och ville kunna öppna på ”Holmen Gungar”, så renoveringen gjordes i rask takt. Vi har målat om, plåtat om, rivit väggar, satt nya dörrar, rubbet. Nu har macken samma funktion som den hade på 60-talet: istället för en enda stor butikslokal, är den nu både verkstad och butik. Jag insåg att jag ju var tvungen att ta vara på butiksdelen också, för det hade ju varit synd för samhället om den försvann.
Butiken är obemannad större delen av året, men öppen dygnet runt, man logar in med sin telefon. Detta har funkat jättebra. På sommaren har jag anställt ungdomar som fått sommarjobba i både verkstaden och macken, det har varit väldigt uppskattat av både Sorselebor och turister, att kunna komma in och köpa en varm macka och kaffe och fråga om vägen.
Man har inte mycket fritid som egenföretagare, men den fritid jag har spenderar jag gärna med sambon och vänner, och så blir det lite skoteråkning också. Jag och sambon har köpt en stuga utanför Sorsele, så mycket tid går åt till renovering av den. Sedan försöker man ta det lugnt mellan varven också.
Vad är Sorsele kommun för dig?
Jag skulle säga att vi är lagom. Alla samhällen har sin tyngdpunkt, Malå exempelvis har sågen och gruvan. Sorsele skulle jag säga har lite av allt, inte mycket av någonting, men tillräckligt. Alla känner alla, man hjälper varandra, allt ordnar sig, allt är lugnt. Det är inte så pass litet att det blir ruttet, och inte så pass stort att det blir kaos. Det är lagom helt enkelt.
Vad har du för smultronställe i Sorsele kommun?
Mitt eget smultronställe är min och sambons stuga. Vi hade länge letat efter en tomt vid älven, det fanns inte många, men plötsligt dök den upp. Annars tycker jag att det är fint överallt här. Men om jag skulle försöka tänka ut någonting särskilt skulle jag kanske säga Gimegolts. Dit åkte vi mycket på somrarna för att bada och hoppa från klipporna.
På vilket sätt är Sorsele kommun som plats med och förverkligar din dröm?
Drömmen om att bygga upp någonting fick bli verklighet här. I storstan måste du konkurrera på ett annat sätt, men här räcker det med ett gott rykte, att kunderna är nöjda. Jag uppskattar verkligen närheten och kontakten med kunderna, folk kommer till min verkstad för att någon kompis har tipsat dem om att den är bra. Det blir mer personligt och familjärt, när man träffar kunderna på ICA sen hälsar de och man blir som bekanta.
Anna Tagaro Andersson